Söndag igen :-)

Jahopp, där försvann en helg till! Trist, men sant. Fast... Trist, nej den var den INTE! Hade en underbar lördagkväll med väldigt goda vänner, som kom åkande med dotter! Vi åt och drack gott, spelade kubb (förlorade en massa gånger - snyft) och avslutade kvällen inomhus framför ESC. Mysigt var det!

Idag träffade Bobby på en fasansfull liten skalbagge. Min lilla varg låg i godan ro och nosade på något intressant i marken när han plötsligt FLÖG upp! Han stod helt stilla och stirrade förfärad på något som gick på gräsmattan. Det var en fruktansvärd varelse verkade han tycka!! Den var ca 1 och en halv cm lång och svart och den närmade sig hotfullt höger tass. Vargen backade och betraktade på avstånd skalbaggens väg bort från honom. Till slut var den utom synhåll och liten Varg kunde belåtet lägga sig tillrätta i gräset igen :-) . Faran var över!

Nästa helg ska i ha en myshelg bara maken och jag. Möjligtvis ska son med fästmö (som då är nybakad student) få komma ut en stund, men annars ska vi bara (inte så bara iofs) ägna oss åt varandra! Underbart!!  Jodå, vännerna vi tycker om er också, men någon gång då och då är det skönt att bara stanna upp och bara vara med den man älskar mest! :-) Vet att ni förstår ! Även om jag nu kan förvänta mig ett antal pikar om motsatsen Haha...

Måste ju också berätta att vi fått en ny familjenmedlem. En rosa! Min första riktiga digitalkamera! Woho!! Här ska fotas!!


6 år

I dag har det gått 6 år, M. Det känns fortfarande overkligt att du är borta, men inget kan förändra det faktum att du inte längre är med oss. Tänker på dig ganska ofta. För en vecka sedan var våra söner på samma bal. Din yngste och min äldste :-) .

Min son och hans söta fästmö hade fångats på bild av din D - utan att han hade en aning om vem han tagit kort på. D har ju bara umgåtts med min "lille". Livet går vidare för oss alla, men jag saknar dig. Kommer nog alltid att göra det.

Smärtan kommer självklart en sån här dag. Årsdag och himlen är blå. Tittar upp, skänker en extra tanke till dig där du sitter på ett moln, betraktar oss här nere på jorden och jag vinkar till dig.

Överkänslig kanske?

Nämen... Är ni här IGEN och kikar in hos mig?! Vad kul! Välkomna! Sitter nu på bussen till jobbet och är SÅ trött. Om jag får gnälla lite, så kan jag berätta att det idag känns som att hela kroppen blivit överkörd av en ångvält! Men jag hoppas det blir bättre frampå dagen. Långt möte ligger framför mig med diverse presentationer, planeringar och genomgångar. Igår på ett möte hände något otäckt. En kollega fick väldigt hastigt ont i huvudet. Bara rätt och höll med båda händerna om pannan och bleknade. Hon berättade att det kom hemska attacker och hon behövde ta tablett... Men den hastiga smärtan som hon fick, med den beskrivning hon gav, gjorde mig kall och nästan tårögd... Det är om ett par dagar 6 år sedan en av mina äldsta vänner dog i hjärnblödning. Och kanske är det därför jag reagerar som jag gör... Hastig mycket kraftig smärta i huvudet... Jag VET att min kollega ofta har ont, men ändå... Självklart sa jag inte till henne vad jag tänkte. Det är ju inte så kul att höra att för kollega tänker på döden när man får ont i huvudet. Man har ju fullt upp ändå :-) Ja, jag är väl överkänslig... Fast jag tror ändå det är bättre man reagerar än att sitta likgiltig för varningstecken om det faktiskt är på gång något som är ännu värre... Nå, snart är jag framme, solen skiner och det är en underbar dag att ta vara på!

Tisdag!

Ja, som ni säkert sedan märkt, så är det tisdag i dag. En helt vanlig veckodag :-) . Men även en grå dag som denna kan lysa upp när man t ex kikar ut genom bussens fönster och upptäcker några rådjur som glatt skuttar omkring på ängen. Då och då syns de fina små hararna mysa i gräset :-) . I dag skickar jag extra snälla tankar till en god vän som börjar sitt nya jobb! Grattis (igen) och stort lycka till - med allt! I går kom jag på en supersmart idé! Varje dag lämnar vi liten varg till dagis strax utanför stan. Men vi har funderat på hur vi ska göra när jag kommit igång ordentligt med bilkörningen igen. Ska jag fortsätta hela vägen mot Trollhättan med bilen? Det är ju väldigt mycket dyrare än att åka buss. DÅ slog det mig! Jag kör till dagiset, ställer bilen där över dagen, tar bussen till stan och vidare till jobbet, jobbar hela dagen, tar bussen till Uddevalla, vidare till dagis, hämtar bil och liten varg, åker hem! Woho! Mer ekonomiskt och går betydligt snabbare än andra alternativ jag funderat över. Dagisfröken var med på noterna och nu är det bara att sätta planen i verket! Om ett livet tag när jag fått upp lite mer körvana, vill säga :-). Synd att orsaka medtrafikanter smärta genom att köra ihjäl dem - tror jag :-D mors!!

MUntrationer och bröllop!

Nämen... HEJ!

Vilken helg det har varit! Helt underbar! På alla sätt och vis. Fredagen kom vi ut direkt från våra jobb och inväntade glatt de fem kubik jord som skulle läggas där vi fällt granarna och nu vill ha gräsmatta. Kom lastbilen upp till rätt ställe i trädgården? NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ! Vi hälla av det en bra bit ifrån det ställe vi planerat... Make fick jobba HÅRT!! Och eftersom han inte fixar att vara i direkt solljus (Nej han är ingen vampyr) så fick han invänta kvällen på lördagen innan han kunde fortsätta...

Lördagen började med ett strömavbrott, vilket innebar att jag inte fick mitt morgonkaffe!! Efter en timma kom iallafall strömmen tillbaka och jag fick häva i mig den välgörande drycken...

På eftermiddagen kikade jag in en sväng på facebook och såg något glädjande, även om jag inte var så förvånad. Pingstafton är ju synonymt med Bröllopshelg och så även detta år. Så först: Grattis Jessica och Markus, men även min svägerska Lena och hennes Lars! Hur det var med J och Ms släkter vet jag inte, men L och L sade inte ett ljus innan, utan hade bara Lenas barn med. Oss smsade de när de gått ut ur kyrkan! Stackars oss, som inte fick reda på nåt... HUUUR kan man göra så mot släkt och vänner... *fnissar vilt* Faaast jag känner ju ett par som gjort likadant, men inte ens hade brudens barn med (hihi). Däremot var våra äldsta vänner med som vittnen... För visst var det jag och min älskade, älskade Bj som överraskade släkt och vänner :-)

Den 22/5 för fyra år sedan friade han och den 14 juli gifte vi oss i Uddevalla kyrka. Jag hade förberett ett mass-sms som jag skickade direkt efteråt. Ja, nästan direkt. Vi ringde våra föräldrar och syskon först :-)

Min bror gratulerade glatt, men bifogade hot om vad som händer med syskon som inte berättat sånt här... ÄN har jag inte sett till ngn hämnd... Hehehe... Och FrkU... Fniss... Många roliga reationer var det... Många fruktansvärda hot om vad de skulle göra med oss....

Senare på eftermiddagen kom FrkU med dotra och det grillades, kubbades mm... Vansinnigt kul var det!! Och om detta har FrkU skrivit på sin blogg... HAr inte mkt mer att tillägga där :-D

Idag har det bara varit slappande för min del. Maken har murat på grillen medan jag sörplat vatten och klappat varg :-)

 

I morgon är det dags för jobb igen och sista kvällen för vårterminen! Vi hörs!

 


Ännu en dag

har passerat och vad fort det gick!! Swoff, så var jag hemma igen! :-) Kidnappade min far som just lämnat liten varg hemma och åkte och handlade lite. Kom hem och sjönk ned i soffan. Försöker se till att min rygg inte utvecklar ett tokigt litet ryggskott, men tyvärr verkar den inte vilja samma som jag. Böjde mig ned lite för snabbt förut... Blev inte så bra, men till helgen och nästa veckas semester SKA jag vara helt ok!!

Kom på att jag inte visat bilderna från min stora stockstapling här, så det måste jag ju göra :-)

Slit och släp gör stockhögen stor


Sedan var jag ju tvungen att göra en till!!



Och en till!!





Hårt jobb, men någon måste ju göra det :-)

See ya'


Elaka barn, vithajar och infångade brottslingar

Nämen hej! Här är jag igen! Helgen är nästan slut och jag sitter och tittar ut (fniss). Vilket underbart väder! Nåja, iallafall dag.

I fredags skulle vi som vanligt åka till stugan och bara ha det gott hela helgen, men eftersom jag bara jobbade tills kl var 12.15 (pip), så tog jag en tur till vår stads köpcentrum i väntan på make och liten varg. Vandrade glatt omkring i godan ro och tittade på både det ena och det andra, men fastnade en liten extra stund på Djurmagazinet. Stod och tittade på de vackra akvariefiskarna som simmade omkring glatt viftande på sina svansar (näää kanske inte det nä...). DÅ händer det... En liten kille i sjuårsåldern ställer sig bredvid mig och frågar "Va ska du köpa för fisk". Jag svarar vänligt att jag bara tittar och inte ska köpa något. Han fortsätter då fråga samma sak och får givetvis samma svar igen. Han börjar bli otrevlig och efter ytterligare en stund med samma fråga - samma svar, så går jag inåt affären för att kika på något annat. Då kommer han efter mig! Fortsätter tjata och när jag då inte svarar honom, så tar han sats, sparkar mig på min onda fot och säger IGEN: "vad ska du ha för fisk då?". Ni som följt min blogg VET att man INTE rör min onda, allraminst SPARKAR på den...  Jag vänder mig om efter att ha ropat ut smärtan (för JÄKLAR vad ont det gjorde!!!), spänner ögonen i monstret (för NU är jag övertygad om att det INTE är ett barn), och väser lågt till honom "Jag sa köpa en vithaj och de ÄTER såna som du!!". Han vänder sig tjutande om, gapar "MAAAAAAAAAAAAMMA" och springer. Jag inväntade inte mamman... Utan gick ut ur affären. Och jag lovar... Jag har ingen aning om varför jag drog till med just DEN repliken om hajen... Gillar vithajar iofs... Och i DEN stunden önskade jag mig en...

Man rör INTE min dumfot!!!

Ute i stugan vräkte regnet ned, men vad gjorde det när jag hade make och varg hos mig :-) På lördagen fick jag besked om att den person som suttit inne för hot mot min son (och då bara fick ett års fängelse - ute efter sju månader), hade misshandlat ett annat vittne från den rättegången... Efter 2 år är alltså detta inte över... Kanske kanske kanske har de släppt tanken på min son, men definitivt inte tanken på de andra. Med svartmålade ansikten gick de (en lördagförmiddag) över gården och upp till ett vittnes lägenhet, tvingade sig in och misshandlade minst en person. De fick dock tillbaka ett par smällar som jag förstått det hela och på eftermiddagen greps i allafall en av dem!

Och jag säger som tidigare: SLUTA mjäka med dessa ungdomar som ALDRIG kommer att göra NÅGOT för att förbättra sina liv! LÅS in!! KASTA nyckeln!! Jag kan göra det!! Det skulle bli mig ETT SANT NÖJE!!! För de har förstört stora delar av min sons liv hittills. Kanske satt spår för livet!! Så kom inte med någon snyfthistoria... Kom inte till mig och berätta om deras hemska uppväxt... TA FÖR HELSICKE CHANSEN NÄR NI FÅR DEN! Ta ansvar för de handlingar ni utför...

JAG har fått nog av tyckasyndombrottlingarmentaliteten! Skaffa ett liv!

Annars är det bra :-D

RSS 2.0