Vilken känsla...
Kvällen igår (och natten) blev precis så kul som jag hoppades på! Vi var på plats kl 17 för välkomstdrink och hälsade glatt på alla. Döm om min förvåning när vi hälsades välkomna av en av högskolans lärare (kvällens toastmaster), som jag dessutom gått kurs med - haha! Det visade sig att han är tillsammans med födelsedagsbarnets ena syster och då även känner min man sedan många år tillbaka!!
Efter någon timma satte vi oss till bords för att äta förrätt - trodde vi - men eftersom vi visste vilken typ av fest vi var på, så blev vi inte speciellt förvånade när talen/hyllningarna började med en gång. Familjens 11-åriga dotter inledde med en egen tolkning av "Himlen är oskyldigt blå" - Nya titeln är "Du är min pappa och vän" :-) Så fint! Hon kommer verkligen att föra vidare trubadurtraditionen i den familjen! Inte minsta blyg, ögon som strålade och ca 100 gäster som försökte se ut som om de inte har en liten tår i ögat :-)
18-åriga sonen fortsatte med ett fantastiskt tal till sin far. Killen studerar i Frankrike och var bara hemma över helgen, men ville ju inte missa en sån fest!
Detta var bara början! Det talades, sjöngs, åts och dracks - ALLA var glada!! Stämningen på topp! Nyblivne femtioåringen strålade och fick den fest han drömt om. Han sa dock att han inte varit orolig eftersom det, som vanligt, var hans fru som ordnade allt :-)
Eftersom det i stort sett fanns obegränsat med vin/öl mm, så fanns det ju en del som ville utmärka sig lite. T ex en av norrmännen, som försökte klättra i takbjälkarna - precis som han gjorde på festen för tio år sedan... DÅ vägde han dock ca 15 kg mindre !! Nå ingen slog ihjäl sig...
Ingen fest utan trubadur! GrisNils spelade och berätta ickerumsrena historier - behöver jag säga att vi skrattade så vi tjöt!! Underbart! Vilken sångröst!! Hade aldrig hört honom förr, men han var helt fantastisk!!
Efter trubadur blev det dans och den pågick fortfarande när vi åkte ca halv tre!! Då hade även min ena bordgranne lyckats med konststycket att somna på mig... Vi TROR att han, eftersom han somnat med huvudet på bordet, tänkte lägga sig i sängen eller nåt... För han liksom började lägga sig tillrätta som när man lägger sig i en säng iaf... Han var rätt så tung så jag fick liksom hasa mig bort med hjälp av gapskrattande make...
Och visst fick jag vara lite prinsessa... Kan ju inte vara annat när jag i dansens virvlar befann mig i min mans armar och han bara hade ögon för mig - när glansen i hans ögon säger allt.. Behöver jag säga att jag älskar honom??
Efter någon timma satte vi oss till bords för att äta förrätt - trodde vi - men eftersom vi visste vilken typ av fest vi var på, så blev vi inte speciellt förvånade när talen/hyllningarna började med en gång. Familjens 11-åriga dotter inledde med en egen tolkning av "Himlen är oskyldigt blå" - Nya titeln är "Du är min pappa och vän" :-) Så fint! Hon kommer verkligen att föra vidare trubadurtraditionen i den familjen! Inte minsta blyg, ögon som strålade och ca 100 gäster som försökte se ut som om de inte har en liten tår i ögat :-)
18-åriga sonen fortsatte med ett fantastiskt tal till sin far. Killen studerar i Frankrike och var bara hemma över helgen, men ville ju inte missa en sån fest!
Detta var bara början! Det talades, sjöngs, åts och dracks - ALLA var glada!! Stämningen på topp! Nyblivne femtioåringen strålade och fick den fest han drömt om. Han sa dock att han inte varit orolig eftersom det, som vanligt, var hans fru som ordnade allt :-)
Eftersom det i stort sett fanns obegränsat med vin/öl mm, så fanns det ju en del som ville utmärka sig lite. T ex en av norrmännen, som försökte klättra i takbjälkarna - precis som han gjorde på festen för tio år sedan... DÅ vägde han dock ca 15 kg mindre !! Nå ingen slog ihjäl sig...
Ingen fest utan trubadur! GrisNils spelade och berätta ickerumsrena historier - behöver jag säga att vi skrattade så vi tjöt!! Underbart! Vilken sångröst!! Hade aldrig hört honom förr, men han var helt fantastisk!!
Efter trubadur blev det dans och den pågick fortfarande när vi åkte ca halv tre!! Då hade även min ena bordgranne lyckats med konststycket att somna på mig... Vi TROR att han, eftersom han somnat med huvudet på bordet, tänkte lägga sig i sängen eller nåt... För han liksom började lägga sig tillrätta som när man lägger sig i en säng iaf... Han var rätt så tung så jag fick liksom hasa mig bort med hjälp av gapskrattande make...
Och visst fick jag vara lite prinsessa... Kan ju inte vara annat när jag i dansens virvlar befann mig i min mans armar och han bara hade ögon för mig - när glansen i hans ögon säger allt.. Behöver jag säga att jag älskar honom??
Kommentarer
Trackback
