littlelibrarian

Vad konstiga dagar det finns. Man sitter och jobbar och jobbar på sitt rum, slänger ett öga på Facebook eller kanske på en chatt, fortsätter jobba. Kastar glada kommentarer till varandra i korridoren på lunchen för att i nästa ögonblick sitta superkoncentrerade på möten.

Idag är ju inget undantag, men jag stannade upp och tänkte lite. Efter att ha skojat lite på FB kikade jag uppdateringar... Och där ligger nu en ny kommentar från min fina kollega. Hon har hittat en fjäder i biblioteket, funderar på om det är en liten ängel som varit där. Sedan står det att det imorgon är 6 år sedan hennes lille son somnade in i hennes armar... Blev lite tårögd och kommer ihåg dagen vi fick reda på vad som hänt. Det känns inte så längesedan... Ibland behöver man stanna till... i en rusande stressig tillvaro. Fan, vad bra man har det egentligen... Och vad lycklig man ska vara... (Jo, DET är jag, även om det varit lite jobbigheter ibland...)

Jag är så glad för livet och allt det ger.

Kramar till alla