Garderober och kalas

Skulle äntligen fixa till en ny canvasgarderob till klädkammaren idag och som man kan utläsa av bloggen i våras, så gick det inte SÅÅ bra så... Dock kom de på plats till slut... Nu skulle den sista monteras och komma på plats och raskt placerade jag maken i sovrummet (eftersom jag KAN SJÄLV!!) medan lilla värgen fick gå som han ville. Sedan plockade jag glatt fram skruvdragaren och öppnade förpackningen. Det första jag ser är att hyllplanen gått sönder - eller iallafall hade varenda ribba lossnat från sin bas. Morr, morr... Men ok det går att fixa... Jag tar direkt nya tag och ställer upp allt och ser till att allt verkligen har kommit med. Jodå... så långt ok. MEn inte är det speciellt bra kvalitet... Och jag skrivar och skruvar och får i varenda skruv. Slickar mig belåtet om nosen. Det här går ju bra!!

Den blir sååå vinglig!! Men ok, tänker att med canvasväggarna blir det nog bra. När jag lyfter eländet, håller det på att rasa isär igen och det är nu jag börjar känna att jag nog faktiskt hatar såna garderober... Men in ska den!!! Måtten säger att den passar OCH DEN SKA IN!!!

Går den in?? NEJ!!! Något sitter ivägen. Mina ögon far som vilda sniglar längs klädkammarens väggar i jakt på det som hindrar mig från att nå mitt mål! Och där!! Jag stirrar hatiskt på ett par träbitar som en gång var en hylla. JAG MÅSTE HA EN SÅG!! Var är den - måste ha sågen! Maken gått ut en stund och återigen söker mina ögon - denna gång efter "görasönderräsaken". DÄR - jag fann den! Högst upp på en hylla. Men jag kan inte nå den. Foten hindrar mig från att hoppa... Hmmm... Funderar en stund. Ropar på sonen, men han verkar ha fördjupat sig i flickvännen på sitt rum... Han hör inte eller vill inte höra. Hmm... Går ut i köket och hittar ... en SAX!! DEN kan jag använda som hjälp för att dra till mig sågen... Maken kommer hem igen och stirrar förvånat på 155 cm fru som sträcker sig upp mot klädkammarens högsta hylla hållandes en stor sax i handen samtidigt som hon ganska högt mumlar "nu är du fast, hehehehe..." . Saxen får tag i sågens handtag och sågen dras sakta utåt... Nu går det sakta upp för mig att det kanske inte är sååå bra att dra ut en såg högt över mitt huvud... en såg vars sågklinga är vänd NEDÅT, som nu balanserar på kanten och är hotande nära att hamna rakt ned i mitt huvud. Det är i detta läge som min älskade make tar tag i situationen och även i sågen...

Och ja, FrkU (som jag smsade lite med mellan varven), jag kände mig verkligen som ett litet trumpet barn... Jag kan ju själv och så tog han min såg...!! Maken sågade bort det som skulle bort och hjälpte mig att få garderoben på plats. Nu är det "bara" ett litet problem... Vi glömde sätta på canvasen INNAN vi satte in eländet... Men resterande arbete görs i morgon :-D

Sedan var det dags för kalas hos mamma och pappa. Det är så min vår familj att de samlat ihop sig när det gäller födelsedagar. Mamma och bror idag, pappa på onsdag. Dessutom svärfar på tisdag. Så tokig de är...

Nu ligger lugnet. Liten varg är trött och har däckat i vår säng. Han har ont i ett öga, men vi avvaktar med veterinären tills måndag. Vi hoppas att det ska gå bra iallafall... Make och jag med ett glas vin framför matchen. Bra spelat så här långt.


Kommentarer
Postat av: FrkU

Som sagt.. har en målande bild i skallen.. haha...Men du e som ja.. KAN SJÄLV!!

MEn det kanske var lika bra att han tog sågen...

2009-09-05 @ 20:52:20
URL: http://frku.blogg.se/
Postat av: The Librarian

Men det hade sääkert gått bra med sågen och mig!!!

2009-09-05 @ 21:15:31
URL: http://littlelibrarian.blogg.se/
Postat av: Jessica

Säger bara - skam den som ger sig! Fast visst känns det skönt med ett hjälpande handtag ibland (även om man sällan skulle erkänna det)! ;)

2009-09-06 @ 08:35:12
URL: http://kissleberg.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0